Hejsvejs - jag lever!

Det är fart och fläkt! Inte en stund över för att blogga här inte! Jag ber om ursäkt för det! Sommaren har plötsligt övergått till höst och det innebär för vår del att V flyttar från ön till Uppsala för studier. Ja då har den dagen kommit att alla mina pojkar är utflugna! Det känns faktiskt konstigt! Jag som ensamstående och enastående mamma haft dessa gullpojkar runt mig så länge och uppfostrat dem(helt ensam) i så många år enligt vad jag ansett varit det bästa.

Men inte ska jag sörja för det! Jag är stolt att se hur fint mina pojkar utvecklats hittills och vad de åstadkommer. Jag är stolt att få vara en del av deras framtid! Framtiden ligger framför oss!

På jobbet går det oxå bra. En hel del nytt har kommit i min väg och det betyder utveckling! Det vill jag vara med på! Vill inte sitta och tycka "det var bättre förr" och sucka över alla förändringar som kommer. Jag anar att det kommer bli en hel del resor i jobbet framledes...det värsta är att flyget går på alldeles för tokiga tider och då kan det bli frågan om att åka båt.

Så nu blickar jag framåt, funderar och tänker! Vad ska jag göra i höst? Liksom Katla som sitter så fint i min julkaktus..hm...och blickar ut och undrar vad månne finns där.