Att gå ut och ströva och titta på naturen ger mig kraft och energi. Idag var det mulet men ack så vackert. Luften var fylld av fuktig luft och det kändes härligt att djupandas in den friska luften. Jag är djupt tacksam att få bo är i vår vackra stad på den lilla ön in mitt i Östersjön.
Här är hemma!
Min stad!
Hösten är så vacker och har så mycket att ge och visa.
Nu faller löven och allt det som varit dolt under de gröna löven kommer fram. Den nakna sanningen. Den vackra sanningen, inget är för fult för att visa sig. Den knotiga grenen böjer sig, löven dansar iväg och skrattar, ja det låter så när jag går i lövrabatten på stigen som ännu inte är omhändertagen.
Husägarna runt omkring, krattar och pustar över alla löven, jag ler och får ett leende tillbaka..det är tungt..och det ser hopplöst ut men på vägen tillbaka ser jag krattade gårdar och fortfarande löv som faller. Månne gårdsägarna funderar över när löven ska sluta falla, det kanske känns oändligt för dem? Vad vet jag vad som rör sig i deras huvud.
Allt har sin tid.
Nu är det dags att ta fram stövlarna, paraplyet, varmare kläder...men det känns så rätt. Det är nu vi ska ta hand om varandra inför kommande och kallare tider!
Ge dig själv en stund! Tyck om dina familj! Tänd ett ljus, kura skymning, ät något gott, håll om varandra.............................
Älska!
Idag har jag tänt ljus, jag har tänkt och skickat tankar till mina nära och kära som gått bort, som inte längre finns hos mig och min familj. Tacksamheten över att få dela familjeband med dessa underbara människor gör mig ödmjuk och kan inte beskrivas i ord.
Tacksamhet och ödmjukhet skulle göra vår värld bättre, varsågod! Ta de orden med dig, gör det bästa möjliga! Det är bara du som kan förändra varandet och levandet!
Lev livet!
Foton som berättar sin egen historia.
